Nu har han då svurits in för ytterliggare en period vid makten, Robert Mugabe. Efter det farsartade valet där alla tillförlitliga källor talar om ett extremt lågt valdeltagande och dömer ut valet totalt. Få gick och röstade trots att terrorregimen markerade alla som röstade med bläck för att sedan kunna terrorisera dem utan rött bläck på fingret, och enligt uppgift tvingade folk att rösta. När säkerhetsrådet sedan inte kan anta en resolution som dömer ut valet som ogiltigt pga att Sydafrika, Kina och Ryssland motsätter sig detta är den afrikanska tragedin fulländad. Den sorgliga ursäkten för internationellt organ, reliken från andra världskriget kallat säkerhetsrådet visar återigen sin oförmåga att göra verklighet av vackra ord om mänskliga rättigheter och demokrati. Återigen sviker vi det afrikanska folket och återigen lyser den svenska regeringens uttalanden och ageranden med sin frånvaro. Mången vackra dokument om bistånd och internationellt samarbete finns men sällan lyckas vi stå upp och hjälpa de som drabbas allra hårdast, Afrikas fattiga.

Carl Bildt ägnar sig åt att berätta om sin semester och om varför FRA gör oss friare, något om hur Sverige tänker agera för Zimbabwes folk har han inte nämnt. Detta är inte tider de då jag känner mig som mest stolt över att vara skåning, stockholmare, svensk och europé. Återigen har vi svikit Afrika och då frågar jag er alla i media som tycks så engagerade i frågan. Vad skriver ni om två månader? om ett halvår? Lika mycket som ni skriver om kriserna i Darfur, Tchad och Somalia eller kanske den högst illegitima presidenten i Kenya? Mediaskugga över Afrika är åter att vänta när vi alla ska hylla den som hoppar högst och springer snabbast i de Olympiska Spelen i folkdiktaturen Kina. Vad händer då i Zimbabwe och vem kommer att låta världen veta?

Gonatt!